Skip to main content
Vardag

Julidagar och stillsamma utsvävningar

By 23 juli 2022Inga kommentarer

Så går dagarna i juli. Igår slog vädret om och temperaturen sjönk med tio grader. “Vart tog sommaren vägen?” frågade grannen när vi möttes nere vid älven och jag log som svar och sa inget men tänkte att den är precis här. Grå himmel och nitton grader. Rune framför mig på grusvägen. Duggregn mot benen. 

Jag har slut på papper och i väntan på nytt målar jag på baksidor och spillbitar och papper med färgstänk. Det är fritt och kravlöst. Ska ändå inte blir något. Jag har målat andra motiv än jag brukar måla, hav och fä och folk. Det är lika delar spännande och påfrestande (av den enkla anledningen att det ofta blir fult). I förrgår, medan det fortfarande var hett ute, stängde jag in mig i ateljén, drog för gardinerna och målade av en trave böcker. Kände mig fånigt rebellisk när jag målade flödigt och struntade i att vänta på att färgen torkade. Jag lät konturerna bli skakiga och “Vilhelminaborna del 2” bli citrongul. 

Jag kollar vädret i Latikberg fast vi inte ska dit. Med undantag för ett år under pandemin har jag åkt dit varje sommar. Men nu är det slut på det. 16 grader i Latikberg idag, føles som 16, det blir opphold neste 90 minutter. Om tre dagar är det mammas födelsedag, väderappen säger att det ska regna kraftigt och solen ska gå ner bakom Bomsjöberget kl 22:22. Jag kan inte minnas att vi någonsin firade hennes födelsedag någon annanstans än i Latikberg. Men vem vet, minnet är opålitligt, och inte kan jag fråga mamma och inte kan jag fråga pappa men vad spelar det för roll.

Lämna en kommentar